Jobbcoachen verkar ha gjort slut med mig. Unilateralt. Han har helt enkelt slutat höra av sig. Inget telefonsamtal, inget mejl, inte ens ett sms har jag fått. Jag förstår honom. Det märktes att han inte var helt nöjd med att få mig som sin klient (?). Det här är inte jag som neggar, han sa uttryckligen att han inte visste hur vi skulle gå vidare efter vårt första samtal. Jag kan förstå att jag inte är den lättaste att coacha, i och med att jag inte vet vad jag vill och så, men jag har ändå inbillat mig att det finns värre fall. Tydligen inte. Tydligen är det lättare att coacha människor som har jobbat inom fordonsindustrin hela sina liv än det är att försöka hjälpa mig in i arbetslivet.
Jag antar att jag skulle kunna höra av mig och be om en förklaring, men jag har faktiskt lite stolthet kvar. Jag krälar inte för någon. Särskilt inte efter en ynka dejt.
2 kommentarer:
Åkaj, här får man googla ord för att förstå vad som skrivs.
Men jag trodde halva poängen med coaching kunde va att få lite hjälp att komma på vad man vill satsa på, han är ju kass.
Ändå lite småkul att du likställer att höra av sig först med att kräla för någon. Just det kanske du skulle försöka jobba bort.
Se mig som ditt alldeles egna högskoleprov. Du kan sätta in de 350 kronorna på mitt konto.
Men herregud, höra av sig först?? Vad tror du jag är för någon sorts kvinna egentligen?!
Skicka en kommentar