18.2.09

Självömkan är det nya svarta

Jag är sjuk. Varför är det ingen som tar hand om mig? Det är för jävla vuxet att gå till jobbet trots att man har haft feber hela natten och är för sjuk för både kaffe och snus. Men livet som timanställd halvtidare tillåter inga sjukdagar, så det är bara att droga sig och bita ihop.
Ok, i ärlighetens namn är jag nog inte dödssjuk, längre. Idag har jag druckit en kopp kaffe och snusat tre snus, sådant håller jag inte på med när jag är sjuk på riktigt. Men det är fortfarande synd om mig. Och det verkar inte riktigt som om någon bryr sig. Jag behöver någon som byter mina svettiga lakan, kokar mitt honungste och håller min kalla hand. Jag behöver min mamma.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Nääää, stackars liten.

Jag håller på att 1. göra asgod kanelgranola och 2. bröd med massa jävla jox i. Honung i båda. Kan ta med lite och bruncha någon dag!

Cicci sa...

Å det är kanske det absolut värsta med att bo själv... att behöva ta hand om sig själv. Krya.