Att komma ut vid 29 och ett halvt

Så, jag kanske blir av med läggan. Antingen kommer jag att stå på ett kontrakt eller så kommer jag att bli vräkt på fredag. Det är alternativen. Man kan säga att jag är lite nervös. Så jag ringde Frugan. Jag vet inte varför, men jag ljög en smula för henne. Jag sa att det vore sjukt fantastiskt om jag skulle få skriva mitt namn på kontraktet. Det var inte ljug så klart. Vad som däremot var ljug, var listan som jag gav henne. Listan på saker jag vill ha innan jag fyller trettio. Jag hävdade att listan ser ut som följer:

1. En bostad med kontrakt
2. Ett jobb
3. En Gud

Men det är ju inte sant. Gud är inte nummer tre på listan. Gud kvalar nog inte ens in på topp tio. På plats nummer tre finns Kärleken. Varför känner jag mig som en Marian Keyes-karaktär när jag ens tänker det? Det är ju sant. Jag vill ha lite kärlek nu. Jag har inte särskilt höga krav. En person som gillar sällskapsspel, ost i alla dess former (utom möjligtvis på sprej), och att pussa mig på ryggen. Det är allt jag begär. Lätt som en plätt. Det borde finnas hordvis av människor som passar in på den beskrivningen i Sveriges andra stad. Ja, och så inte korkad eller över en och åttio, men det tänker jag är underförstått.