Hjärngänget

Namnet på vår stödgrupp är givet. Imorgon är första mötet och det känns som att en av oss peppar mer än de andra två. Konstig slump att det är den ännu ej arbetslösa som har mest hopp om framtiden. Men det här skulle på rikt kunna bli bra. I den bästa av världar skulle vi peppa och tipsa varandra till stordåd. Vi skulle kunna göra för varandra det jobbcoacherna misslyckas med att göra för någon. Men i ärlighetens namn så tror jag mest att vi kommer att bli koffeinstinna och sockerhöga. Vilket inte är det sämsta.