25.7.09

Pestens tid

Lagom till min semester verkar vi ha fått oss ett fall av svininfluensa på färgavdelningen. Jag följer hysterin med spänning. M reagerade genast med att tvätta alla ytor som den (befarat) smittade kunde tänkas ha rört vid, propsa på att vi skulle köpa in handsprit och förbjuda mig att peta mig i vare sig ögon eller näsa. Jag tycker mest att det är komiskt. Jag är mycket mer orolig för mina återkommande svimningskänslor och värken i vänster axel än ett möjligt fall av svininfluensan. Hjärntumör eller skelettcancer är nog bra mycket jävligare än en liten flunsa.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Exakt såhär reagerar jag också på svininfluensan! Lite flunsa liksom, what's the fuzz? Henrik undrade idag varför jag inte oroade mig mer, jag som är så hyponkondrisk. Men precis som du säger, hallå cancern och njurkollapsen, det är de stora orosmomenten.

Sara sa...

Och inte var det ju svininfluensan heller. Allt tvättande i onödan.